Tips – Så förebygger du diskbråck

Vad kan du göra själv?

Vad kan du göra själv åt värkenÄven om du inte hör till dem som drabbats så illa att det måste opereras, kanske du ändå har så ont att du blir liggande ett par dagar, eller åtminstone håller dig i stillhet så mycket som möjligt. Men efter några dagar är det viktigt att försöka komma upp och röra dig så mycket som kroppen tillåter, med promenader och kanske enklare övningar.
 
Några saker att göra, som kan få dig att må lite bättre:
 

  • Börja med de som är lite lättare, som t.ex. gå ut med sopor, vattna blommor eller diska upp handdisken. Du kan säkert komma på en mängd andra sysslor som du själv brukar utföra, och som inte är för betungande.
  • Så snart som möjligt, återvänd till arbetsplatsen. Har du ett kontorsjobb eller annat stillasittande arbete, försök att fjäska lite med chefen och be honom skaffa ett skrivbord där du kan stå upp och arbeta. Har du dock ett fysiskt tungt jobb, kan det vara bra att stanna hemma ett litet tag till.
  • Försiktig träning hjälper ben- och ryggmuskler att bli starkare. Motionera så gott det går. Korta eller längre promenader eller lättare jogging – allt efter vad du känner att du klarar av.
  • Om det onda sitter i nacken kan det lindra att lägga en hand eller arm runt nacken. Testa gärna också med en varm vetekudde, som ger en behaglig värme.
  • För att lindra värk i ryggslutet kan du testa med att ha en kudde under knäna och lägga dig på rygg. Du kan också prova med att hitta andra ställningar som inte gör ont.
  • Har du mycket ont kan du lindra smärtan med vanliga värktabletter. Även om det inte har någon effekt mot diskbråck eller ischias, så hjälper det dig att komma igång med motion och att klara av de sysslor som måste göras i hemmet.

 
 

Lär dig om diagnosen

Du kan alltid lära dig mer om vad du kan göra och vilken behandling som går att få. I våran guide får du hjälp i steg för steg med att hitta rätt!

Så förebygger du diskbråck

Förebygg Diskbråck

Alla löper risk för att få problem med diskarna i ryggen. Det kan i princip drabba vem som helst av oss, när som helst och det är svårt att sätta fingret på exakt vad som gör att risken är större för vissa. I viss mån verkar det som ärftlighet har betydelse.
 
Man har också funnit att det kan finnas ett samband mellan diskbråck och vissa yrkesgrupper. Till exempel har människor som arbetar sittande i starkt vibrerande arbetsfordon och maskiner en tendens till att drabbas. Även de som jobbar på t.ex. ett lager där kroppen utsätts för upprepade lyft och vridningar verkar löpa större risk.
 
Det har också med ålder att göra. I de gyllene ungdomsåren är våra stötdämpande diskar elastiska och rörliga. Med åldern avtar denna elasticitet.
 
Rökning spelar in, och alltför mycket soffsittande påverkar också. Att träna regelbundet, eller överhuvudtaget röra på sig ordentligt minskar risken för diskbråck betydligt.
 
Men även om kanske vissa yrkesgrupper i teorin löper större risk att få diskbråck, så är den bistra sanningen den, att egentligen vem som helst kan få det.

Eftersom ett diskbråck kan slå till egentligen helt utan någon påtaglig orsak, kan det kanske vara svårt att avgöra om det helt går att förebygga. Men visst finns det saker du kan göra för att minska riskerna.

Här skulle man kunna vara krass och säga att du kan välja mellan två attityder till detta med diskbråck:

  • Låt bli-attityden. Alla beslut du tar är baserade på rädsla. ”Nä, jag låter bli det där, annars kan ryggen skadas igen”. Alltså, du undviker till slut allt som kan tänkas påverka ryggen negativt, rör dig så lite som möjligt, och under tiden blir dina muskler alltmer oanvända och försvagade.

 

  • Bygg upp-attityden. Istället för att undvika vissa rörelser lär du dig hur du ska hantera situationen. Du lär dig rätt lyftteknik istället för att be någon annan om hjälp, och du jobbar vid datorn stående istället för att strunta i att arbeta.

Det viktigaste rådet vi kan ge för att förebygga ryggskador är att hålla igång kroppen med såväl motion som fysisk träning. På så sätt kan du bygga upp muskulaturen i kroppen, samtidigt som blodcirkulationen ökar och kroppen blir smidigare och i största allmänhet mer motståndskraftig.

Din kroppshållning påverkar också. Hur sitter du vid skrivbordet? Eller bakom ratten i bilen och arbetsfordonet? Det finns övningar och tekniker som kan förbättra din hållning. T.ex. core eller pilates tränar upp både mag- och ryggmuskler på djupet, vilket kan göra underverk för din kroppshållning.

Jag kan dock komma på en sak som säger emot ovanstående resonemang. Att gå tillbaka till ett kraftigt vibrerande och skakigt arbetsfordon kanske inte är den allra bästa idén du kan komma på just nu. Och kan du fimpa cigarretten är också mycket vunnet.